VÄXTSKYDDSMEDEL OCH BIOCIDER

De övergripande målen för BTSF:s utbildningsprogram om utrustning för användning av bekämpningsmedel är följande:

• Öka kunskapen om och medvetenheten om EU:s bestämmelser om kontroll och kalibrering av utrustning för spridning av bekämpningsmedel (direktivet om hållbar användning, maskindirektivet, ISO-standarder för kontroll av polycykliska aromatiska kolväten, ISO-standarder för nya besprutningskrav osv.).
• Säkerställa en fullständig och bättre förståelse av inspektioner och kalibreringar av PAE.
• Tillhandahålla huvudriktlinjer och tydliga förfaranden för viktiga aspekter av kalibrering och underhåll av PAE.
• Främja enhetlighet och harmonisering av inspektionsförfarandena i EU:s medlemsstater och nätverkssamarbete mellan deltagarna.
• Visa fördelarna (tekniska, ekonomiska och miljömässiga) med inspektionsförfarandet tillsammans med en lämplig kalibreringsmetod.
• Säkerställa en harmoniserad, praktisk och lämplig utbildningsprocess för den personal som ansvarar för att organisera inspektörernas utbildningsverksamhet i Europa.
• Hålla deltagarna uppdaterade om den senaste utvecklingen inom besprutningstekniken.
• Dela med sig av landets erfarenheter och kunskaper.

Kursen tar upp följande ämnen:

Modul 1

• Allmänna metoder för riskbedömning: skillnad mellan fara och risk och metoden för riskbedömning av bekämpningsmedel, utvärdering av effekter på icke-målorganismer, exponeringsbedömning, betydelsen av förhållandet mellan effekter och exponering, vikten av riskkarakterisering.
• Allmänna strategier och aktuellt kunskapstillstånd för att definiera slutpunkter och andra kriterier som hör samman med inneboende egenskaper hos de aktiva ingredienserna och den dos som skulle kunna få en effekt på människor och organismer som inte utgör målet.
• Allmänna strategier för kemiska, fysikaliska egenskaper som påverkar vad som händer med en kemisk och aktuell kunskapsnivå om multimediamodeller för att definiera och förstå omvandling, spridning och beteende hos en aktiv beståndsdel i bekämpningsmedel och för att förutsäga en koncentration i markens luft och vatten (exponering).
• Allmän strategi för att definiera organismen som inte utgör målet, livsmedelskedjan, den biologiska ackumuleringen och biologiska förstoringen, ekosystemen och exempel på karakterisering av risker.
• Exponeringskällor: Kontaminering vid punktkälla och kontaminering vid diffus källa.

Modul 2

• EU:s lagstiftningsram för riskutvärdering av och hållbarhet hos växtskyddsmedel inbegripet växtskyddsmedelspaketet, information om integrerat växtskydd och de olika metoder som är tillgängliga och kopplingen till andra förordningar, till exempel WFD (direktiv 2000/60/EG).
• En analys och ett utbyte av de riskbedömningsmetoder som tillämpas på nationell nivå för bedömning av växtskyddsmedel och godkännandeprocessen kommer att genomföras. Efter det att kursdeltagandet har bekräftats kommer deltagarna att uppmanas att svara på ett frågeformulär som utarbetats av utbildarnas personal i denna fråga för att dela med sig av de uppgifter som kommer att framträda och diskutera skillnaderna mellan de olika tillvägagångssätten och gränsen för harmonisering.

Modul 3

• Utvärdering av exponeringen och den tillämpliga mildrande åtgärden.
• De system för beslutsstöd som finns tillgängliga för att förhindra miljökontaminering efter en behandling med växtskyddsmedel och den jämförbara hanteringsbedömningen.
• Diagnostiska verktyg för avrinning i olika sammanhang.
• Verktyg för avdriftdiagnos: maskinkalibrering och SDRT-relaterade minskningsprocentsatser från MAgPie och begränsningsåtgärd för driftsbegränsning i olika sammanhang.
• Riskreduktionsgraden av de huvudsakliga mildrande åtgärder som vidtas i riskbedömningen för att uppnå säker användning och kopplingen till MAgPie-utvärderingen.
• Läsning av märkningar på växtskyddsmedel och utvärdering av mildrande åtgärder för märkningar, säkra och riskbaserade formuleringar.
• Förteckning över mildrande åtgärder i MAgPie, utvärdering av deras effektivitet med hänsyn till den ytterligare effekten av mer än ett mildrande, mångfalden i de verktyg som utvecklas och genomförs i alla europeiska länder, samt antalet regelverk som de hör samman med eller som de kan överlappa med.
• En analys och ett utbyte om tillämpligheten av begränsningsåtgärden i olika sammanhang kommer att utvecklas. En fallstudie kommer att presenteras och en arbetsgrupp kommer att anordnas för att analysera olika situationer i olika sammanhang och kulturer.

Kursen tar upp följande ämnen:

Modul 1

• Allmänna strategier när det gäller riskutvärdering. Skillnad mellan fara och risk och metoden för riskbedömning: utvärdering av effekter, exponeringsbedömning, betydelsen av förhållandet mellan effekter och exponering, vikten av riskkarakterisering.
• Allmänna strategier för att definiera slutpunkter och andra kriterier som hör samman med inneboende egenskaper hos de aktiva ingredienserna och den dos som skulle kunna få effekt på människor.
• Allmänna metoder för att definiera kemiska och fysikaliska egenskaper som leder till en förståelse av omvandling, spridning och fördelning av en aktiv ingrediens i bekämpningsmedel och av en kemikalies rörelse och för att förutsäga en koncentration (exponering) i olika delar av miljön efter spridningen.
• Skillnaderna mellan kontaminering vid punktkälla och kontaminering vid diffus källa.

Modul 2

• EU:s lagstiftningsram för riskutvärdering av och hållbarhet hos växtskyddsmedel inbegripet växtskyddsmedelspaketet, information om integrerat växtskydd och de olika metoder som är tillgängliga och kopplingen till andra förordningar, till exempel WFD (direktiv 2000/60/EG).
• En analys och ett utbyte av de riskbedömningsmetoder som tillämpas på nationell nivå för bedömning av växtskyddsmedel och godkännandeprocessen kommer att genomföras.
• Efter det att kursdeltagandet har bekräftats kommer deltagarna att uppmanas att svara på ett frågeformulär som utarbetats av utbildarnas personal i denna fråga för att dela med sig av de uppgifter som kommer att framträda och diskutera skillnaderna mellan de olika tillvägagångssätten och gränsen för harmonisering.

Modul 3

• Utvärdering av exponering för människor och mildrande åtgärd för annat mål.
• Möjlighet att förfina modellantagandena från konservativa standardparametrar till mer realistiska omständigheter.
• Allmänna strategier för bedömning av konsumentriskexponering, aktuellt tillstånd för kunskaper och verktyg.
• Allmänna strategier för bedömning av yrkesmässig exponering för växtskyddsmedel, aktuellt kunskapsläge och utsikter för förebyggande och skydd inbegripet skyddsutrustning för växtskyddsmedel. Utvärdering av olika exponeringskällor och förfaranden för lagliga och säkra
• Lagring och hantering av växtskyddsmedel, beredning av blandningen, tvätt av behållare och utrustning efter behandling, bortskaffande av avloppsvatten och förpackningar, efter ”hantering av livscirkeln på gården” och MagPie-verktygslådan med åtgärder om sådana finns tillgängliga.
• Allmän strategi för icke-yrkesmässig exponering. Som konsekvens av direktivet om hållbar användning är medlemsstaterna skyldiga att utveckla specifika åtgärder för att även minska den icke yrkesmässiga exponeringen för växtskyddsmedel. EFSA-modellen och det nya vetenskapliga yttrandet från panelen för växtskyddsmedel och restsubstanser av dem om uppföljningen av resultaten av den externa vetenskapliga rapporten ”Literature review of epidemiological studies linking exposure to pesticides and health effects” kommer att presenteras och diskuteras.
• Läsning av märkningar på växtskyddsmedel och utvärdering av mildrande åtgärder för märkningar, säkra och riskbaserade formuleringar.